Det var ett tag sedan jag bloggade och när jag nu väl skriver ett inlägg så är det för att spy galla. Det är lite tragiskt egentligen, men jag kan inte låta bli. Denna gång är det Europa League som får ta smällen. Eller egentligen delar av fenomenet som går under epitetet “Den moderna fotbollen”. För, handen på hjärtat, vem brydde sig ärligt talat om vilka som vann gårdagens final på Juventus Stadium i Turin mellan Sevilla och Benfica? Bortsett från lagens supportrar, givetvis.

När jag som tioåring började intressera mig för fotboll på allvar, vilket var säsongen 1998/99, var alla turneringar viktiga och det var roligt att se tre internationella cupfinaler på några veckor. Det året var det UEFA-cupen där Parma krossade Marseille i finalen med 3-0. Den sista cupvinnarcupfinalen vanns av Lazio mot Mallorca och Manchester Uniteds seger i Champions League-finalen mot Bayern München är en stor klassiker. Så är det inte längre.

När jag såg slutet av den mållösa finalen i Europa League mellan Sevilla och Benfica igår kväll slog det mig plötsligt att jag på rak arm inte kunde minnas vilka som var regerande mästare. Det är ett fenomen som sällan händer mig och jag var tvungen att googla fram att Chelsea slog Benfica i finalen. Nästa år riskerar jag att få samma problem trots den rafflande straffläggningen som spanjorerna sedermera vann. Mycket av det tror jag har att göra med att dagens Europa League inte känns som en seriös turnering när man tar in grupptreorna från Champions League, samt även de som åkt ur i kvalet. Men det är, som vanligt, pengarna som styr. Underhållningsmässigt är det åt helvete, anser jag, men jag förstår att det är nödvändigt rent ekonomiskt och därför accepterar jag att det är så. Men utvecklingen är inte mindre ledsam för det.

Problemet med att “andraturneringen” internationellt inte får lika mycket uppmärksamhet och inte känns lika seriös som “förstaturneringen” kan man även se på andra håll i världen som exempelvis Sydamerika där Copa Sudamericana är extremt bortprioriterad av i stort sett samtliga länder.

***

Nu till en helt annan grej. Min jakt på ett Panini-album till VM närmar sig ett slut och jag planerar att inhandla ett imorgon. Dock finns endast det silvriga i Sverige, som är en specialupplaga som endast säljs i Schweiz och Norden. Det riktiga lanseras inte alls här, tydligen, vilket också är tragiskt.